Höstvackert på Charolinas grav

 

Hej!

 

Nu har det blivit höstfint på Charolinas grav.

Att sköta om gravar känns fint.

Det är tradition, det känns viktigt.

Men.......

att sköta Carros grav är också svårt.

Man ska inte dö ung.

Man ska inte dö före sina föräldrar.

Så är det naturligt att tänka.

Så ska det vara.

så var det inte.

Charolina fick ett kort liv.

En evig sorg för oss.

 

 

Det blev så vackert.

En pumpa var ett måste, Carro gillade pumpor.

Charolina älskade att dekorera.

 

Det blev vintergrön murgröna, ljung, tre olika sorters cypresser, klottuja och buxbon.

Jag hoppas dom ska överleva vintern och även rådjuren.

 

Idas silverkors lyser så vackert.

 

 

Löven som blåser intill stenen blir en naturlig dekoration.

 

 

Idag hände något speciellt.

Jag har idag varit på mammografi.

När jag kom in till röntgen sa en tjej

"känner du igen mej, jag har läst din blogg i fem år,

jag hade dej när du var här på mammografi förra gången".

Hon kramade mej och berömde min blogg,

hon sörjde det som hänt, hon var verkligen berörd.

Åh, vad jag beundrar dessa människor som vågar säga

något. Visa känslor. Finnas för varandra.

Jag möter detta ofta.

Tack och kram.

Det berör.

 

Nu får vi snart tända ljus på graven.

Nu går vi mot höst

Sorgen är oändlig.

 

Kram C