Stickar sjalar till forskningspengar, 1,6 miljonerklubben.

Hej!

Varför ska man skänka pengar till forskning.

För mej är detta viktigt.

Forskningen behöver pengar.

Skattemedel räcker inte.

Därför är den kliniska forskningen så viktig och DU kan hjälpa till

Jag stickar alpackasjalar.

Säljer dom för 300 kronor, jag bidrar med garnkostnaden 150 kronor

och min sticktid.

Pengarna går till 1,6 miljonerklubben.

På deras 90 konto bg 900-1520.

Varför jag valt denna stiftelse är att jag vill ha en jämnlik hälsa, vård och

utbildning.

En liten insatts men ändå.......

Denna gång blev det 2.100 kronor.

Tack snälla Ni som köpte sjalar.

Jag har varit medlem i denna klubb i många år.

 Alpackasjalar, underbart sköna.

 Värmande, det går verkligen att knyta in sig.

 Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa.

Mitt bidrag denna gång!

 Färdig sjal.

Stöd gärna föreningen och bli medlem.

Vilket fint arbete denna förening gör.

TACK!

Läs detta

Text Ingemo Bonnier

Vi behöver forskning för att få svar på sjukdomens gåtor, vi behöver få fram mediciner och behandlingar för olika tillstånd. Vi behöver alltid veta mer - och nu kan du vara med och hjälpa till.

När man donerar pengar till forskning inom ett område man är intresserad av så hamnar pengarna ofta i den stora potten av grundforskarpengar. Det är inte fel i sig, grundforskningen har givetvis stor betydelse, men vi vet också att kliniska studier med försökspersoner är oerhört viktiga och betydelsefulla för att den medicinska kunskapen ska gå framåt och hjälpa människor till bättre hälsa. Vi vet ju numera till exempel att kvinnors hjärthälsa länge varit eftersatt i forskningen, det har inte alltid varit självklart att kliniska studier ska göras även på kvinnor. Man trodde att man kunde extrapolera resultaten från män till kvinnor. Det kan man inte.

Karin Schenck -Gustafsson, kardiolog och professor vid Karolinska Institutet, menar att den kliniska forskningen är den viktigaste pelaren i att utforma nya behandlingar.

- Vi ser hela tiden det enorma behovet av klinisk forskning genom våra studier på patienter. Verkligheten är ju på kliniken, det vill säga på verkstadsgolvet. Där kan man också se till att det nödvändiga köns- och genusperspektivet tas tillvara. Det är ganska få av upptäckterna inom grundforskningen som de facto får klinisk tillämpning. Det tar många år innan man vet ifall och om de alls har betydelse.

- I stora organisationer går det mesta som doneras till just grundforskning, men de kliniska studierna är i stort behov av medel, säger Karin, och pekar på att om den kliniska forskningen trängs undan är det en avsevärd risk att patienterna inte får någon nytta av ny kunskap.

Karin Schenck -Gustafsson

Till exempel, av 5 000 framforskade substanser inom läkemedelsindustrin går 250 till djurförsök, 5 till klinisk forskning och ETT blir ett registrerat nytt läkemedel. Resten blir ingenting.

- En annan betydelsefull faktor för resultat, säger Karin, är att den forskare som fått stipendium också har rätt att få loss arbetstid för att ägna åt forskningen. Detta gäller speciellt i den kliniska forskningen där det ibland är svårt att få ledigt från kliniken.

Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa samlar sedan 2011 in medel till livsviktig forskning för kvinnor. Målet är att genom att stödja forskning förbättra kvinnors hälsa och livsvillkor. Stipendier ur stiftelsen kan sökas av vetenskapligt yngre, kliniska forskare som börjar närma sig disputation eller befinner sig alldeles efteråt. 

I dag går en stor del av de via 1,6miljonerklubben insamlade pengarna till forskning inom hjärt- och kärl och lungsjukdomar, gynekologiska sjukdomar och hormoners betydelse, osteoporos, Alzheimers sjukdom och psykisk ohälsa. En vetenskapsgrupp under ledning av professor Karin Schenck- Gustafsson utser mottagare av de insamlade medlen. Pengarna är alltså öronmärkta för klinisk forskning inom olika områden.

Karin är sammankallande inom vetenskapsgruppen där hon tillsammans med fyra andra professorer inom olika discipliner gör ett stort jobb med att behandla de unga forskarnas stipendieansökningar. Kriterierna för att en ansökning ska behandlas är att det köns- och genusmedicinska perspektivet finns med hela vägen.

- Om inte köns och genuskriteriet uppfylls beaktar vi inte ansökningen, säger Karin. Att stödja och stärka utvecklandet av genusmedicin på alla nivåer är en oerhört viktig fråga både nu och för framtiden.

 Hälsning C