Syskonkärlek.

 
 
Hej!
 
Ibland kommer dom mörka nätterna.
Nätterna då det inte går att sova.
Man vet aldrig när dom slår till.
Man vet bara att dom blir långa.
Det hände inatt.
Tankarna får spinn, det går inte att styra.
När morgonen kommer är man som en urlakad disktrasa.
Energin har tagit slut.....
 
Syskonkärlek tänkte jag på......bl.a.....
 
När Christofer fick en lillasyster var han 3 1/2 år.
Och mycket spänd var han inför detta.
När han fick träffa lillsyster för första gången rann det stora tårar nerför hans kinder,
han tyckte hon var så söt och så liten.
Han älskade henne från början.
 
Italien.
 
Bråka kunde dom, speciellt i bilen!
Christofer du åt alltid upp Carros godis.
Du visste precis var hon gömde sitt godis.
Ditt godis gick åt i ett nafs!
Du gillade att reta henne oxå.
Men bästis var ni alltid.
 
  
Vid Gardasjön i Italien
 
 
I Venedig, lite trötta på att bli fotade hela tiden!!
 

 
I Charolinas dagbok den 21.8.93
skrev hon så här.
Christofer har varit i USA i 4 och en halv vecka.
Precis när Stoffe hade åkt hörde man inbillningar att Stoffe hostade eller att han ropade på mamma eller mig eller pappa. Jag längtade mycket tills Stoffe skulle komma hem. Vi hemtade Stoffe i Stockholm på Arlanda. Han flög själv från USA. Det tycker jag var modigt gjort av Christofer.
Det finns inte så mycket skrivet i denna dagboken, den tiden hade aldrig Carro, hon hade fullt upp jämnt!!
 


 

 
Hemma på Rapsgatan.
 
 
Benidorm
 
 
Hemma
 
 
Venedig
 
 
Mormor och Charolina på Arvids dop.
 
 
Charolina är gudmor till brorsonen Arvid.
 
 
Du på vår tomt, där vårt hus ligger i dag.
Här var vi helt ovetande om vad som låg framför oss.
Allt lidande, all sorg.....
Älskade, älskade Charolina......
 
Ett par dagar efter denna bild togs ringde telefonen hemma
och dom hemska orden kom:
Mamma, jag har cancer.......
Världen rasade samman och blev aldrig sig lik igen.........
Älskade, Älskade Charolina........
 
 
 
Malmö, på Subarus nya kontor, din arbetsplats.
Hur kan en människa se så frisk och sund ut och vara så sjuk som du var?
 
 
Christofer och du på Norraby Udde, vårt nya hem som du var med och planerade och som du aldrig hann se.
 
 
 
På Rapsgatan med familjen, kusiner och faster kom på besök.
Sjukdomen var mycket närvarande.
Slutet närmade sig.
Avgrunden närmade sig.
 
 
 
Christofer vid lillasyster Charolinas grav.
Syskonkärlek.
 
 
Adventstid på Tranås kyrkogård.
Christofers barn Arvid och Alma är med. 
 


I våra hjärtan har vi ett stort tomrum och i en annan del av hjärtat är det fyllt av kärlek till dej.
Vi tänker på dej varje dag, vi lever med dej och
saknaden av dej.
Du finns med oss.
Vi ser små hjärtan ibland, vi ser små tecken.
Vi ser dom små tecknen för att vi vill!
Vi gråter inte varje dag.

Saknaden och sorgen är oändlig.


 KRAM

 
 
 
 
 

Kommentarer

Miranda sa…
<3 så mycket kärlek
Chris sa…
Ja så mycket kärlek..............kram Miranda❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Anonym sa…
Så otroligt vackert du skriver om din älskade dotter. Fast jag inte träffat henne förstår jag hur mycket ni älskade varandra. Har följt henne genom din blogg Christina. Vackra minnen finns kvar
Chris sa…
Ja, vackra minnen finns kvar.
Men ibland blir även dom sorgliga.............
Tack för vänliga ord.
Christina
Anonym sa…
Så fint du skriver Christina tårarna rinner på mig när jag läser.
Ni är fantastiska kram Ida H
Chris sa…
Tack Ida och kram på dej.
Det är många tårar efter Carro.
Saknaden och sorgen finns där hela tiden.
Kram igen❤️❤️❤️❤️
Anonym sa…
Fina bilder och text. Älskade Carro💕 vi glömmer hennes aldrig. Fint o se gamla bilder. Tycker om när du skriver Christina💜
Vi saknar henne så mycket. Hon förgyllde tillvaron. Hör också många ord, så här hade Carro viljat göra då och så... Tänker så ofta på henne.
Kram kram och tack för att du delar med dig💕 Ida.M

Populära inlägg