Kents Spritskolađ en lektion i spirituosa.
Hej!
HÀr har Du jÀttetrevlig lÀsning.
Det tyckte jag.
LĂ€rde mej mycket.
Och mÄnga minnen frÄn min barndom och yngre Är i livet
trÀdde fram.
Det hÀr drack generationen förre mej.
Min mostrar, morbröder, mina förÀldrar och deras kompisar pÄ festerna.
En del av sorterna drack Àven vi ibland pÄ fester.
Nu serveras likörer sÀllan.
Drinkar förekommer vÀl men sÀllan nu för tiden.
Ser att groggar Àr poppis pÄ krogarna, har nog fÄtt ett uppsving.
Jag tar hellre ett glas vin.
KĂ€nner Du igen sorterna?
Ănskar Dej god lĂ€sning.
Tack Kents Spritskola för all kunskap.
Likörernas huvudsakliga anvÀndningsomrÄde i drinkvÀrden Àr som fÀrg och smaksÀttare. Finare likörer, speciellt örtlikörer, kan och bör avnjutas i ren form, on the rocks eller frappé (i massor av krossad is). Extremt söta likörer kan med fördel blandas ut med annan sprit, helst samma typ av sprit som den framstÀlldes ur.
Likörerna kan delas upp i tre stora grupper: örtlikörer, fruktlikörer och nötlikörer.
Gemensamt för alla likörer ör att de Àr vÀldigt söta, för att en spritdryck skall kallas likör mÄste den innehÄlla minst 100g socker per liter dryck.
FramstÀllning
Det finns fyra grundlÀggande metoder för att smaksÀtta sprit.
Lakning eller maceration
Maceration Àr den enklaste av alla extraktionsmetoder och innebÀr att man helt enkelt lÀgger vÀxtdelarna i spriten och lÄter det stÄ, ibland flera Är, sÄ att alla smakÀmnena extraheras ut i spriten.
Infusion
Infusion eller avkokning innebÀr att sprit och kryddblandningen vÀrms eller kokas för att extrahera smakÀmnena, med andra ord en lakning eller maceration under uppvÀrmning. JÀmfört med maceration Àr infusion bÄde effektivare och snabbare. Detta innebÀr i sin tur att tillverkningskostnaderna blir lÀgre.
Perkolering
Perkolering Àr en sorts filtrering dÀr varm eller kall sprit fÄr rinna eller droppa igenom ett filter bestÄende av de vÀxtdelar man vill smaksÀtta spriten med.
Destillering
I likörsammanhang innebÀr termen destillering att sprit eller mÀsk smaksÀtts med frukt eller kryddor för att sedan destilleras. Sprit som smaksatts pÄ detta sÀtt blir inte sÄ vÀlsmakande som sprit som smaksatts enligt de övriga metoderna. Sprit som smaksatts med destillering Àr oftast fÀrglös.
Denna typ av destillering anvÀnds bl a vid ginframstÀllning.
De olika metoderna anvÀnds till olika kryddor. Skillnaderna mellan de olika extraktionsmetoder kan verka triviala men jÀmför med kaffe- respektive tekokning. Vid kaffebryggning extraheras kaffets smakÀmnen genom perkolering och vid tekokning Àr metoden infusion.
MÄnga likörproducenter framstÀller ett sk likörextrakt, ett starkt koncentrat, av frukten eller kryddorna med ovanstÄende arbetsmetoder och anvÀnder i sin tur extraktet för att smaksÀtta spriten.
Ărtlikörer
Alla de örtlikörer som finns i handeln i dag Àr direkta avkomlingar till de "magiska" och medicinska drycker som medeltidens munkar och alkemister brukade till allahanda ÀndamÄl.
Chartreuse
Den mest kÀnda örtlikören och samtidigt förebild för massa andra örtlikörer Àr Chartreuse. Chartreuse tillverkas av Kartusianmunkar i klostret La Grande Chartreuse i nÀrheten av Grenoble i Frankrike och finns i tvÄ fÀrger: grön och gul. Receptet Àr hemligt och har gÄtt i arv hos munkarna genom flera generationer. I dag Àr det bara ett fÄtal personer med anknytning till tillverkningen som kÀnner till hela receptet, men det Àr kÀnt att grön Chartreuse innehÄller omkring 130 olika örter. I listan över örterna stÄr Àven noggranna instruktioner om hur och nÀr dessa örter skall plockas. Vid tillverkningen framstÀlls 5 olika extrakt av de 130 örterna. Bland dessa extrakt finns det berömda elixir vegetal, en hissnande stark (70%) grönfÀrgad dryck som mÄste blandas med socker för att kunna drickas. Dessa extrakt kombineras pÄ olika sÀtt sÄ att dels en gul, söt Chartreuse med alkoholhalt pÄ 40% erhÄlls och samt en grön lite torrare Chartreuse med alkoholhalt 55%. BÄda dessa likörer Àr sötade med honung.
En ganska uppskattad blandning Àr 1/3 Grön Chartreuse och 2/3 Gul Chartreuse ("en del grönt, tvÄ delar gult").
Bénédictine D.O.M.
Om Chartreuse Àr Frankrikes mest kÀnda örtlikör sÄ kommer Bénédictine pÄ en fin andra plats. I likhet men mÄnga franska likörer anvÀnds konjak som bas till Bénédictine. Den framstÀlls pÄ klostret Fécamp i norra Frankrike efter ett recept som komponerades av Dom Bernardo Vincelli Är 1510. Den bestÄr av 29 olika kryddor och örter med honung som sötningsmedel.
Inskriptionen D.O.M. Àr en förkortning av Deo Optimo Maximo (till Gud den bÀste och högste).
En intressant variant pÄ Bénédictine Àr likören B&B som faktiskt Àr en fifty-fifty blandning av Bénédictine och cognac. Den skapades för den amerikanska marknaden eftersom det dÀr blev populÀrt att blanda lika delar likör och spritbas. Den nya drinken behÄller sin smak men blir inte lika klibbigt söt (funkar med mÄnga andra likörer). Bartenders i USA anvÀnde, till kundernas stora förtret, billig kalifornisk brandy nÀr de blandade B&B, sÄ Bénédictineproducenterna bestÀmde sig för att tillhandahÄlla B&B fÀrdigblandad med fin fransk cognac i buteljer. Producenterna av Bénédictine fick pÄ sÄ vis 100% av all B&B försÀljning tillskillnad mot tidigare 50%...
Drambuie
Den mest kÀnda av Storbritanniens örtlikörer Àr utan tvekan Drambuie. Den framstÀlls i Skottland pÄ ön Skye efter ett recept som enligt legenden gavs Ät klanen Mackinnon av Prince Charles Edward nÀr han flydde efter nederlaget vid Culloden 1756.
Namnet Drambuie Àr en sammanslagning av gaeliskans an dram Biudheach (drycken som tillfredstÀller). Det Àr en whiskylikör med scotchbas smaksatt med örter och ljunghonung. Likören, som Àr ganska söt, brukar vanligtvis serveras i fifty-fifty blandning med skotsk whisky.
Galliano
En av Italiens mest kÀnda örtlikörer Àr Galliano som Àr uppkallad efter en italiensk major som tjÀnstgjorde i det italienska fÀlttÄget i Etiopien 1895-96. Galliano Àr en ganska söt likör med smak av olika örter, rötter, blommor och bÀr som vÀxer i de italienska Alperna. Av alla dessa kryddor Àr anis den mest framtrÀdande.
Izarra
Izarra Àr en fransk (baskisk) örtlikör som framstÀlls i sydvÀstra Frankrike (Baskien). Den framstÀlls pÄ konjak-eller armagnacbas (noga bevarad hemlighet men armagnacbas Àr troligtvis det anvÀnds) och Àr aromatiserad med blommor och örter som vÀxer i Pyrenéerna. Den sötas med socker och honung. Liksom föregÄngaren chartreuse tillverkas den i en grön, starkare variant och en gul svag variant. Likören introducerades pÄ 1700-talet och var ett seriöst försök att ta marknadsandelar frÄn Chartreuse.
Izarra Àr baskiska och betyder stjÀrna.
Klosterlikör
Klosterlikör Àr en relativt gammal svensk örtlikör som introducerades i Sverige 1916 och hade dÄ en alkoholhalt pÄ 43%. Idag saluförs 40%-ig klosterlikör av V&S och ingÄr i V&S:s Stiernansortiment. Den Àr gjord pÄ brandybas och smaksatt av ett tjugotal kryddor och sötad med socker. Klosterlikör Àr gulbrun till fÀrgen.
Kaptenlöjtnant
Kaptenlöjtnant Àr en av V&S:s likörer. Den bestÄr helt enkelt av en blandning av lika delar klosterlikör och eau-de-vie, ungefÀr som B&B och Bénédictine.
Licor 43
43, fyrtiotre eller cuarenta y tres Àr en spansk Chartreuseimitation. Den Àr gul till fÀrgen och har en mycket söt smak av örter och frukter. Den innehÄller som namnet antyder smak frÄn 43 olika örter och kryddor.
Strega
Strega eller Liquore Strega Àr en italiensk ört- och kryddlikör. Den har en gul fÀrg och Àr söt till smaken. Den Àr ganska lik bénédictine.
Strega betyder hÀxa och likören var enligt legenden en trolldoms- och kÀrleksdryck.
CrĂšme de Menthe
Tillskillnad mot de örtlikörer som rÀknats upp hÀr Àr crÚme de menthe inte en unik likör för en viss producent utan crÚme de menthe framstÀlls av mÄnga olika likörproducenter. De flesta likörtillverkare har minst en sorts crÚme de menthe i sitt sortiment. CrÚme de menthe, som hÄller ungefÀr 30% alkohol, produceras i tvÄ fÀrger: grön och vit (fÀrglös). Den Àr ganska söt och har vanligtvis en intensiv smak av pepparmynta. CrÚme de menthe dricks vanligtvis med massor av krossad is (frappé).
CrÚme de menthe tillhör den stora likörfamiljen crÚme.
Anisette
Anisette Àr en ganska söt likör som Àr kryddad med anis. Anisette brukar ha en alkoholhalt pÄ omkring 30%. Liksom crÚme de menthe Àr anisette en likör som tillverkas av mÄnga olika producenter. Anisette Àr en söt och alkoholsvag variant av anisspriten.
Fruktlikörer
Inom spritvÀrlden Àr fruktlikörer en relativt ny produkt, kommersiella produkter började inte sÀljas förÀn 1600-talets början dÄ sjöfarare tog med sig ny exotiska frukter till Europa. De mest kÀnda likörfrukterna Àr pomeranser frÄn den hollÀndska ön Curaçao i VÀstindien.
Fruktlikörerna upptÀcktes troligtvis i samband med att man började konservera frukter i sprit. Kanske upptÀckte en husmoder att spriten som frukten lÄg i fick smak av frukt och bestÀmde sig gör att utveckla detta.
Apelsinlikörer som triple sec, curaçao och cointreau framstÀlls genom att man smaksÀtter sprit med apelsinskal och eventuellt andra frukter. DÀrefter destilleras spriten i destillationspannor av pot-still typ. Fruktsmaken följer med destillatet men eventuella missfÀrgningar frÄn frukten stannar kvar i destillationspannan. DÀrefter sötas spriten.
Andra fruktlikörer framstÀlls genom att man lÄter frukten urlakas i sprit. Sedan filtreras de fasta bestÄndsdelarna bort och spriten sötas med lÀmpligt sötningsmedel.
Cointreau
Cointreau Àr en vÀrldsberömd fransk apelsinlikör som framstÀlls av neutral sprit, apelsin och pomeransskal. Den Àr fÀrglös, relativt lÀtt i smaken och ganska söt. Cointreau Àr en typisk "efter maten" likör och avnjuts i smÄ glas. Den kan Àven drickas "on the rocks" vilket Àr ganska populÀrt. Cointreau Àr namnet pÄ en fransk likörfirma i Angers som Àven tillverkar andra likörtyper.
Grand Marnier
Tillsammans med Cointreau Àr Grand Marnier frankrikes mest kÀnda apelsinlikörer. Grand Marnier framstÀlls med pomeransskal och konjak Grand Marnier framstÀlls i tvÄ varianter: Jaune som har en ljusgul fÀrg och Rouge som har en rödbrun fÀrg.
Apricot Brandy
Apricot brandy Àr en aprikoslikör med ganska framtrÀdande smak av aprikoskÀrnor. Som spritbas anvÀnds brandy (druvdestillat). Apricot brandy framstÀlls av flera olika spritproducenter runt om i vÀrlden. Alkoholhalten ligger omkring 25-35%.
Heering
Heering eller Cherry Heering Àr en dansk körsbÀrslikör med en ganska framtrÀdande smak av kÀrnor Den framstÀlls av neutral sprit och fÀrska körsbÀr. Heering Àr egentligen namnet pÄ det danska företag som producerar denna likör.
Southern Comfort
Den mest berömda av de amerikanska likörerna Àr Southern Comfort. Den smaksÀtts huvudsakligen med persikor, men Àven av apelsiner och olika örter. Spritbasen i en Southern Comfort Àr vÀllagrad bourbon.
Maraschino
Maraschino Àr en fÀrglös körsbÀrslikör som ursprungligen framstÀlldes i Dalmatien i Kroatien. Till smaksÀttning anvÀndes de speciella körsbÀren som vÀxer kring staden Zadar. Produktionen sker nu huvudsakligen i Italien.
Maraschino anvÀnds huvudsakligen som drinkingrediens och som smaktillsats i konditorivaror och bakverk.
Curaçao
Curaçao [kyrrasĂ„] Ă€r ett "slĂ€ktnamn" för en hel rad olika likörer med apelsinsmak. Ăkta curaçao skall egentligen framstĂ€llas med pomeransskal frĂ„n ön Curaçao i VĂ€stindien men i dag kan pomerans- och apelsinskal frĂ„n hela vĂ€rlden anvĂ€ndas. Likören framstĂ€lls av nĂ€stan alla stora likörproducenter som besitter nĂ„gon som helst sjĂ€lvbevarelsedrift. Curaçao förekommer i alla möjliga och omöjliga fĂ€rger (syntetiska fĂ€rger som tillsĂ€tts) dĂ€r de vanligaste Ă€r: grön, blĂ„, orange/brun, och vit (fĂ€rglös). FĂ€rglös curaçao brukar Ă€ven kallas triple sec, men triple sec skall egentligen ha en högre alkoholhalt (omkring 40%). Curaçao framstĂ€lls med neutral sprit som bas och slutprodukten har en alkoholhalt mellan 20-35% beroende pĂ„ producent.
Curaçao anvÀnds uteslutande som drinkingrediens.
CrĂšme de ...
En annan stor likörfamilj Àr CrÚme de "N", dÀr "N" utgörs av fruktens namn pÄ franska. Gemensamt för alla crÚme likörer Àr att de Àr vÀldigt söta. För att en likör skall kallas crÚme mÄste den innehÄlla minst 400g socker per liter likör. Likörens fÀrg beror pÄ vilken frukt som anvÀnds. Alkoholhalten pÄ dessa likörer stiger inte sÀllan över 25%. CrÚme de "N" likörerna framstÀlls liksom curaçaolikörerna av alla stora spritproducenter. Dessa likörer anvÀnds huvudsakligen som drinkingrediens.
Nötlikörer
Utbudet av nötlikörer Àr inte sÄ omfattande som för frukt- och örtlikörer, frÀmst för att antalet nötter som lÀmpar sig för likörtillverkning Àr ganska begrÀnsat. Den vanligaste och mest populÀra av smaksÀttarna Àr utan tvekan nötter frÄn kakaoplantan eller kort och gott choklad. Choklad Àr och lÀmpligt att blanda med andra smaker. Kakao- och kaffelikörer Àr mycket populÀra som "efter maten" dryck.
Amaretto
Amaretto Àr en italiensk nötlikör, huvudsakligen smaksatt med mandel och aprikoskÀrnor. Bittermandelolja kan ocksÄ anvÀndas för smaksÀttning. Amaretto framstÀlls av olika likörproducenter.
KahlĂșa
KahlĂșa Ă€r en mexikansk kaffelikör. Den Ă€r brun till fĂ€rgen och har en lite "sumpig" smak. (Licenstillverkas i Danmark av Heering.)
Malibu
Malibu Àr en fÀrglös kokosnötslikör framstÀllt med rombas.
Tia Maria
Tia Maria Àr en brun kaffelikör frÄn Jamaica. FramstÀllt med Jamaicarom.som bas.
CrÚme de Cacao, Café
I CrÚme "familjen" ingÄr Àven likörer med kaffe och kakaosmak. CrÚme de Café Àr brun till fÀrgen. CrÚme de Cacao förekommer i tvÄ varianter: brun och vit (fÀrglös).
Ăvriga Likörer
Likörer och likörliknade spritdrycker som inte passar in nÄgonstans ovan.
Advocaat
Advocaat Àr en ganska speciell likör som Àr vÀldigt uppskattad i Holland. Den bestÄr av bra du, Àggula och socker. Drycken Àr söt, grÀddaktig och pÄminner lite om egg nog.
Bailey's
Bailey Àr egentligen namnet pÄ ett företag som tillverkar en likörliknade dryck, s k Irish cream, bestÄende av choklad, grÀdde och irlÀndsk whiskey. Liknade drycker tillverkas av flera olika företag men Bailey's Àr det mest kÀnda.
Smakar som chokladmjölk som spetsats med irlÀndsk whiskey
Punsch
Punsch Àr ursprungligen en indisk dryck bestÄende av sprit (arrak), rosenvatten, citronsaft, socker och en kraftig krydda, vanligtvis te. Svensk Punsch Àr en likörliknade spritdryck. Den bereds av arrak, sprit, socker, vatten och smaksÀtts med brandy, rom eller whiskey. Citronsaft kan Àven tillsÀttas. DÄ punschen introducerades i Sverige dracks den alltid varm. PÄ 1840-talet började punschen sÀljas i flaskor och efter hand blev kall Punsch vanligare. Punsch dricks vanligtvis uppvÀrmd till Àrtsoppa.
Kommentarer