Helt bedövad av morgonens skönhet. Hemma.

 Hej!

Helt bedövad blev jag av morgonens skönhet.

På altanen stod jag i min morgonrock och bara njöt av dimmornas morgonslöjor 

över sjön Sommen.

Dom gled fort och helt ljudlöst fram för att sedan uppslukas och försvinna.

Allt var tyst och vackert.

Kan nästan inte tänka mej något vackrare.

Inte en tanke kom i mitt sinne om den verkliga och hemska världen som finns där ute

bortom allt detta vackra.

Vad är det som sker med mänskligheten?

Så vackert, lite kallt, tyst

och lite spännande, lite trolskt, en ren njutning.

Tacksam.

Nu går jag in och sätter på en kopp morgonkaffe.

Hösthälsning C