Varför reste vi till Umbrien? För en boks skull😉🤗

 Hejsan!

Till Italien reste vi med vänner, dom har lägenhet där.

Men att det sedan oxå blev en resa till Umbrien var av en annan anledning,

min väninna och jag hade läst en bok.

Därför hamnade vi just i Umbrien.

Vi hamnade i Corciano här finns ca 21.000 invånare.

Staden byggdes av etruskerna och ligger högt upp med vidunderlig utsikt 

och extra smala gator man är lycklig om backspeglarna finns kvar!

Boken heter ”En bastu i Umbrien” av Tomas Bacoccoli.

Jag säger som Amelia Adamo ”Köp den! Läs den! Ge bort den!”

Tomas Bacoccoli bor sedan 2014 med sin hustru Elin och deras tre barn i Corciano, Umbrien där de driver en oliv- och hästgård. Tidigare var han verksam som sälj- och marknadschef inom mediekoncernen MTG. "En bastu i Umbrien" är hans första bok.

Här kan Ni läsa allt om honom och hans familj.

Ni får oxå recept på köpet.

Tryck på namnet tomas-bacoccoli

Den här sidan ger jag 10 poäng av 10 möjliga.

Hoppas Ni utnyttjar dess möjligheter.

VARSÅGOD.

Vi gjorde inget personligt besök utan bara en utanför beskådning.

Vilket jag ångrar djupt.

Tomas Bacoccoli

Tomas Bacoccoli har jobbat inom media och reklam i Sverige, övriga Europa och Nordamerika. Men för några år sedan återuppfann han sig själv på en bondgård i Umbrien, med sin fru Elin och deras tre barn. Idag är Tomas författare och olivbonde på en grön kulle i Corciano, utanför Perugia. Hans första roman En bastu i Umbrien kom ut i Sverige sommaren 2021.

Pappa hade visat tecken på bipolaritet, emotionell instabilitet, hypokondri och schizofreni tidigare. För att inte tala om hetsätning, allmän vårdslöshet, borderline-beteende och narcissism. Han gjorde och sa sånt som de flesta bara tänkte eller drömde och därför tyckte många att han var lite galen. Tokig och rolig och bullrig. Charmig och kul att vara med. En livsnjutare med spännande intellekt. Mycket känslor och stort hjärta, sa de. Men för mig var han bara min bredaxlade pappa. Och nu var han sjuk. Sjuk i Alzheimer. Sjuk i huvudet. 

Det här är berättelsen om hur man bryter upp från vardagslunken på Lidingö till en förfallen vingård utanför Perugia. Hur man hoppar av mitt i karriären för att vårda, trösta och byta blöjor på en pappa som aldrig någonsin tröstade, vårdade eller bytte en blöja.

Amidst deep green woods and areas cultivated with patience and love, we can already glimpse in the distance a slight rise on which Corciano rises. As we get closer, the town's medieval past becomes more and more evident: the historic centre is enclosed by powerful defensive walls the village recounts past centuries with its alleys, stairways, towers and gardens, everything here recalls the atmosphere in which ladies and knights spent their lives. In this setting, worth seeing are the tower of Porta Santa Maria, the Coragino square with its 16th-century well, the Palazzo Municipale, the Palazzo del Capitano del Popolo and the Palazzo dei Priori, the Church of Santa Maria Assunta, which houses Perugino's painting of the Assumption and Benedetto Bonfigli's Gonfalone painted in 1472, and finally the museum church of San Francesco, in Gothic style. The past speaks to us, in Corciano. The magic lies in knowing how to listen.

Maten i Umbrien är fantastisk!

Bilderna nedan är från Umbrien.

Ett par oförglömliga dagar i Umbrien.

Hälsning C